You are currently viewing Vilket äventyr! Ändå har det knappt börjat.

Vilket äventyr! Ändå har det knappt börjat.

Vilken resa! Hoppas bara jag klarar hälsan…

Igår bar det äntligen av till flygplatsen för att ta ett inrikesflyg till Lukla. Kathmandu var ingen hit. Enormt trånga gator och helt sinnessjuk trafik. Mopeder krockade och välte hela tiden. Skitigt och förorenat. Det var skönt att få komma därifrån men inrikesflyget blev försenat pga åskoväder.

På flygplatsen tog jag kontakt med en tjej som väntade på samma plan och vi hade massor att prata om. Visade sig dock att hon var extremt flygrädd och ett litet propellerplan skumpandes in i bergen var ingen hit. Jag fick krama en gråtfärdig tjej hela resan och försöka ge henne trygghet. Snacka om intressant första möte. Söt var hon ju också, tihi.?

Väl i Lukla träffade jag min sherpa och min klätterkompis nu och många veckor framåt, Kipa. Efter lite ompackning vandrade vi till Pakhdin och kom dit vid 13-tiden. Skulle egentligen ha vandrat längre men jag hade sovit dåligt och tror att Kipa ville ge mig en mjukstart. Vila och filmtittande i mitt ”guest house”. Gott med eget rum å sova ensam men jag hade kunnat dräpa ryssarna som söp och började sjunga kl 01. Jävla idioter, kan de inte semestra någonstans utan att kröka?!

Idag 16e april började vi marschera igen. Träffade på tjejen från flyget igen, hon ska bara göra en trekk men vi har nästan samma schema några dagar. Berömde henne för att hon klarade av att flyga trots sådan enorm flygrädsla  (hon skakade och grät i ren panik på planet). Hon vet vilken utmaning jag har nu och tyckte det var galet att jag berömde henne.

Knatade på ensam med Kipa och jag tror vi gick för snabbt, ajaj… försökte tränga oss förbi horder av japaner och koreaner och det var fullt med åsnor och jakar I vägen med. Varmt så in åt h-e så jag svettades floder. Sedan gick det uppför. Tyvärr med trappsteg. Istället för en mjuk och fin stig så har nepaleserna gjort alldeles för höga trappsteg. Typ 15-20000 st. Mina knän och baksida lår var duktigt slut efter 800m upp till Namche Bazar. Där kom huvudvärken. Deluxe. Troligtvis kombination av lite för högt tempo och vätskeförlust i värmen. Vi var framme redan kl 13 idag igen.

Imorgon väntar en vilodag men vilodag här menas att vi inte tar oss vidare. Däremot ska vi klättra galet högt ändå på dagen och sedan gå tillbaka till gästhuset. Den här gången är det ett kanonbra gästhus och Hvitserk är här med en stor grupp från Norge så jag passar på att socialisera deluxe. Norska jenter på tur går inte av för hackor, alltså den dialekten… ??

Bilden är från byn jag är i nu. Bor i huset till höger.

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Romana

    Håller tummarna! Glad Påsk förresten! 😀

    1. happyhiker

      Tack snälla och detsamma!

  2. Sam

    Härlig uppdatering 🙂 Låter som det har startat toppen på väg mot toppen.
    I Norge har man ofta en grön toppluva om man är singel, kan vara något att spana efter eller köpa en egen 😉
    Fortsätt ha det kanon!

    1. happyhiker

      Hahah tack för tipset!

Lämna ett svar