Första kvartalet är avklarat för i år och det är blandade känslor jag har över hur året har börjat. Börjar vi med pandemin, så hade jag som många andra hoppats på att samhället i sig skulle öppna upp tidigare, men det ligger onekligen fortfarande en våt filt över allt – även om det är positivt att vi är igång med vaccineringen. Min mormor och hennes man har blivit fullvaccinerade och jag kan äntligen resa upp till dem nu i vår och träffa dem vilket jag vill då jag inte vet hur länge de (eller för den delen jag) lever. Det som jag saknar skarpt är att få delta i löpartävlingar, det är verkligen ett stort hålrum i mitt liv nu när tävling efter tävling fortfarande ställs in. Jag hoppas på ett bättre slut på det här året, men det står absolut klart att pandemin påverkar stora delar av detta år med.
samma veva så såg jag att min katt Sune började bli lite väl till åren och valde att boka in en avlivning av honom. Det fick jag dock boka in en akuttid på, för han började plötsligt må ännu sämre och utan att veta orsaken, så bokade jag in en akuttid. Kanske det tuffaste beslut jag har tagit i hela mitt liv och att se honom i ögonen och se när han blev avlivad tog extremt hårt på mig. Då har jag ändå sett döda människor osv flertalet gånger i mitt liv, men det här var något annat då beslutet att avsluta det lilla livet var mitt. Det blev faktiskt som ett litet trauma att hantera.
I samma veva med allt detta, så dog en av mina två kvarvarande fastrar. Även om vi hade en avlägsen relation, så blev det ändå ytterligare något att hantera och kolla hur min andra faster klarade av det som fortfarande lever mm.
För att krydda allt ännu mer, så blev jag inryckt i ett extremt kritiskt projekt på jobbet och under 7-8 veckor, så arbetade jag varje dag, både helger och kvällar. Det är först nu egentligen som jag har börjat återgå till 40-timmars arbetsvecka och inte 60-70. Det i sin tur gjorde att jag fick nästan inget gjort på äventyrsbilen som jag bygger, vilket var lite typiskt då jag fick tillgång till ett garage som jag fick hyra. Så i praktiken betalade jag för ett garage utan att använda det mer än vid något enstaka tillfälle.
Som grädde på moset så hände det ett par tråkiga saker till, bland annat en barndomsvän som fick cancer med en mindre trevlig prognos.
Jag har knappt hunnit processa allt eller bearbeta hela starten på året. Det har varit extrema kast känslomässigt och hade jag inte arbetat så mycket, så hade jag haft mer tid att bearbeta allt. Det gick bara inte då jobbet upptog mina tankar så stor del av dygnet. Det är först nu denna vecka som jag försöker landa lite.
Det positiva som har hänt är att jag fick ett budförslag på mitt hus som jag ombads ta ställning till med kort varsel. Det var ett extremt bra bud, men jag valde att inte ta det nu, då jag inte känner mig redo för försäljning just nu och inte i år överlag. Jag vill få bygga färdigt äventyrsvanen och lite annat i lugn och ro först.
Jag har även blivit med ny katt. Jag tänkte ta ett sabbatsår från husdjur, men det blev helt sanslöst tomt när jag var van vid att ha en fyrbenting omkring mig sedan 13 år. Eftersom jag bor själv, så började det eka mellan husväggarna – så jag fick span på en kattunge med en blandning av Maine Coon, Norsk Skogkatt och Ragdoll i sig och framför allt Maine Coon och Norsk skogis är raser jag gillar, så sedan två veckor tillbaka har jag en taliban som heter Ziggy som är 50% söt och 50% går mig på nerverna. Förhoppningsvis så kan han följa med mig på äventyr längre fram, men just nu är han 14-15 veckor gammal bara och vars största intresse är att tugga på precis allt.
Likaså har jag kört hem vanen från garaget och äntligen kommit igång med bygget, så jag är igång med isolering, håltagning för fönster mm och hoppas lacka om vanen själv (om jag kan) nu i vår.
Sedan är vi igång med vår lokala löpargrupp igen också, så snart dags för fjärde passet med Trailrunning Sweden Göteborg-Härryda. Den gruppen och deltagarna ger mig så mycket go energi och positiv energi. Så många härliga, glada och sköna människor och i vår är vi hela 50 deltagare. Så kul att få lotsa och guida ut i skog och mark.
Känslan just nu efter första kvartalet är att jag skulle vilja ha lite mindre drama och turbulens och lite mer lugn och ro ett tag nu. Få fokusera på vanbygget, kattungen, löpargruppen och träningen. Förhoppningsvis få att bättre Q2 jämfört mot Q1.
RIP Sune. Jag minns med glädje bilderna på dig när du sitter i vägen när husse gör tappra försök att renovera.
Hoppas vi får se lite bilder på Ziggy.
Låter som ett galet jobbigt Q1. Sköt om dig!