Hösten har slagit till med full kraft. Vad händer framåt? Vilka äventyr hägrar?
Jag har ägnat sensommaren och höstens intåg med att köra några tävlingar och försöker att bygga tillbaka kroppen efter Everest. Muskelmassa och kondition måste hitta tillbaka.
Just nu så renoverar jag mitt garage och lägger väldigt mycket fritid och ekonomi på det. I höst ska jag riva det sista inne i mitt hus, då endast källaren är kvar att renovera innan huset är helt färdigrenoverat. Tyvärr har alla i mitt område fått avslag på avloppen och nästa år så måste jag försöka bygga om och göra om mitt avlopp vilket också kommer att kosta en slant även om jag gör det själv. Spontant tror jag just nu att jag kommer att ligga lite lågt med äventyr under 2019. Kanske, kanske något mindre äventyr, typ någon enklare bergstopp i Europa eller så – men annars behöver jag nog ett återhämtningsår/sabbatsår tror jag.
Jag har haft helt fantastiska 2-3 år nu med fler upplevelser och större upplevelser på något år än vad jag upplevt totalt sett i hela mitt liv innan. Jag har inte smält alla intryck ännu, jag har inte gjort färdigt alla filmer ännu mm. Det kan vara rätt gott att bara andas lite och bara få vara en stund också. Försöka gå i mål med mitt stora husprojekt som jag hållit på med i åtta år, fortsätta bygga upp kroppen och fantisera om nya drömmar och mål att uppleva.
Någonstans inom mig bor faktiskt drömmen om Everest kvar, men det är inte realistiskt alls rent ekonomiskt. Dessutom skulle jag inte våga åka dit en tredje gång och besöka det berget, utan att ha fått MINST en klättring till 7000 meter genomförd innan så jag ser att jag inte har fått något i min kropp som hindrar mig från att komma upp på 8000 meter. Jag är trots allt inte 25 år längre och även om jag känner mig frisk och pigg, så vet jag inte exakt hur kroppen mår inuti eller exakt vad som händer när jag kommer upp på hög höjd. Jag har inte släppt vad som hände på Everest, men två försök till nästan exakt samma höjd, där jag åkt på identiska sjukdomar och båda gångerna fått höjdsjuka på kuppen. Det känns väldigt, väldigt märkligt och lite lustigt som sammanträffande.
Traillöpning hägrar dock och jag har flera tävlingar kvar i år och i vinter. Jag räknar kallt på att få uppleva mer av vår härliga värld tack vare löpningen. Traillöpningen är bland det bästa som hänt mig, sedan jag upptäckte detta fantastiska sätt att uppleva världen och livet, samtidigt som det gör underverk för min hälsa.