Gårdagens traillöpning fick mig verkligen att känna mig levande igen.
Jag börjar sakta men säkert se mina två försök att bestiga Everest som något positivt – trots att jag inte nådde toppen. Jag har med mig erfarenheter och minnen för livet. Jag stänger inte dörren helt för ett tredje försök, men just nu finns det inte på världskartan. Ekonomin är största hindret, men det är jobbigt att vara borta hemifrån så länge när man har hus och husdjur som måste skötas om, det får konsekvenser på jobbet mm. Suget för att bestiga fler berg finns dock kvar, men jag känner nästan mer för något enklare berg nästa gång och få ett lyckat toppförsök. För att väga upp mot två misslyckade försök på Everest, så behöver jag få njuta av toppsegern ett par gånger och det kanske kan tänkas lite fegt att sänka ribban och ta något lättare berg, men det känns bäst att växla ner en växel, få fira ett par lyckade bestigningar och sedan höja ribban igen. Där och då kanske jag tar ett nytt beslut om att ge Everest ett sista försök. En sak är dock klar, jag ger mig inte i kast med något 8000-metersberg igen utan att ha klarat minst ett 7000-meters först på nytt. Jag fixade ju Aconcagua, men efter att ha blivit dålig på lägre höjd än 7000m nu två gånger på raken, så vill jag nästan gå ner på 6000m och se så det verkligen inte är något som har hänt med min kropp. Det kan ju finnas något jag inte vet om själv, något som stör produktionen av röda blodkroppar eller vad som. Något jag kanske inte hade när jag besteg Acon. Jag känner mig dock frisk, men tanken finns ju där.
Nu gäller det dock att bygga upp kroppen igen. Styrkemässigt och konditionsmässigt. Jag vill ut och resa lite mer i världen, springa tävlingar på ställen jag inte sett innan och jag börjar mer och mer bli sugen på att ta en fjällvandring i Norge några dagar ensam i år bara för att få andas natur, fjäll och berg igen, men utan den mentala press som en Everestbestigning innebär.
Det känns skönt att vara back och track och jag kokar av energi igen. Yay! Bilden är från gårdagens traillöpning som gjorde mig så glad, så jag dansade, hoppade, skuttade och sjöng rakt igenom hela rundan. Underbart!