En chansning med 50% chans att lyckas. Sov lite denna natt men var bekymrad över hostan då jag hostade så hårt och fick upp gulgrönt slem. Pratade med sherpan om hur vi skulle göra. Gå ner tillbaka till EBC eller chansa och ta en natt i C2. Det var mest mitt beslut, men huvudvärken var kvar och gjorde mig brydd. Samtidigt inga riktiga höjdsjukesymptom. Kanske kan sova en natt i C2 och låta kroppen komma ikapp?

Vi drog iväg i stekhet värme mot C2 och kom rätt snabbt fram till en precis vertikal vägg. Två stegar längst ner, men annars bara två rep. Det var köbildning och klättrare kämpade som tusan med att ta sig upp. Vi väntade i en timme innan det blev vår tur. Jag insåg att det skulle bli kämpigt men det var det värsta jag varit med om klättermässigt. Läskigt att ha så dåligt grepp och så brutalt jobbigt med ryggsäck på ryggen och allt. Filmade hela klättringen och man både ser och hör att jag har panik när jag hänger fritt i min jumar bara. Tog evigheter att komma upp.

Där brände jag också den energi jag hade. En halvtimme senare var jag helt nere för räkning igen. Jag var helt orkeslös och tappade tempo utan att förstå varför. Blev frustrerad och förbannad och drog till med isyxan i snön. Då blev min sherpa förbannad på mig och vi hade en dispyt. Jag kunde inte fatta varför allt kändes så jäkla tungt?! Fan vad jag hatade mig själv, jag var ju så stark någon dag innan! Hostade ännu mer nu.

Efter en hel evighet kom vi till C2. Solen var borta och det blåste och snöade. Istället för 2 timmar som det skulle ha tagit så kom jag till C2 efter sju timmar (!). Gick förbi en tjej som hostade ännu värre och hade det mycket tyngre än mig. Lite senare hörde jag att hon blivit evakuerad med bara runt 25% syremättnad i blodet. Då är man rätt nära döden.

Väl i tältet ramlade jag ihop helt utmattad. Tog fram poxmätaren och kollade. Min syremättnad var 45%. Visade det för min sherpa som blev djupt oroad. Jag borde ha legat mellan 65-70 iaf. Nu förstod jag varför allt gick så segt…

I med mer Diamox och pressade i mer vätska, men efter 2 tim hade syret knappt rört sig en procent. Var fan tog min acklimatisering vägen?

Efter ytterligare två tim tog vi beslutet att koppla på mig syrgas. 2 tim med regulatorn på 1,5 och sedan 6 tim på 0,5. Syret i blodet steg till 95% ruggigt snabbt. Sov alltså med syrgasen den natten. Fortfarande med sjuk hosta dock.