Blev ännu en vilodag, men imorgon kör vi rotationen upp på berget.

Igår kväll var det slagsmål i tältet intill oss. Sherpor som slogs och bråkade rejält. Det är lite så med livet i Basecamp. Det finns gott om alkohol här och en hel del personer med dåligt alkoholsinne också. Ett par västerländska expeditionsledare är konstant berusade. Läkarna här glider runt och blir bjudna på mat och dryck lite här och var. Det är egentligen lite skum kontrast till säkerhetstänk mm.

Jag verkar inte bli kvitt infektionen. Sjukdomar läker typ inget alls på höjd och i kyla. Jag lät dock läkarna lyssna rejält på lungorna idag och de hörde inget missljud. Skönt! Deras poxmätare visade 77-78% syre också. Grymt!

Jag blir inte heller kvitt nepalesen. Lite orolig över att jag får honom bakom mig i isfallet, men får se hur det ger sig. Tänk om det hade varit en erfaren klättrare istället? Vad mycket säkrare och roligare det hade varit. Det är just att han inte har någon som helst träning, kunskap eller erfarenhet som är farligt ihop med hans otroligt nonchalanta attityd. Istället för att visa respekt för faktumet, så tar han allt med en klackspark. Fullständigt livsfarligt. Min plan är dock att be honom vänta och försöka skapa ett försprång så jag får en safezone. Jag är starkare och förflyttar mig mer ekonomiskt på berget.

Imorgon bitti är det frukost 03 och sedan drar vi 04. Jag blir nog uppe på berget 5-6 dagar. Frukosten i morse var förresten yoghurt med musli och äppelbitar. Yoghurten var småfrusen och äppelbitarna var isiga.

Minns inte när jag hade ett normalt toabesök sist. Tre veckor sedan? En titt i tunnan vi alla skiter i, visade dock att det är lika för alla. Kroppen är verkligen dysfunktionell i vissa avseenden här uppe.

Idag är det gear check deluxe. Allt för toppturen ska upp till C2, sedan lämnas prylarna där inför toppförsöket. Börjar kännas nu. Jag måste börja tänka på -25 kanske -35 och troligtvis en vindfaktor på det. Samtidigt är det den där jäkla solen. Imorgon mitt på dagen kommer vi att få mellan 40-45 grader i tältet i C1, alltså omöjligt att vistas i. Jag hoppas komma upp på fyra timmar genom isfallet för att inte koka bort när solen kommer upp. Idag ramlade en tjej ner från en stege och slog huvudet så illa att hon förlorade minnet. Evakuerades.

Det kommer att bli tyngsta packningen nu under hela expeditionen. Det kommer vara för varmt för mina varmaste kläder. Längre upp i lägren åker kläderna ur ryggsäcken och på kroppen istället.

I C2 kommer vi ha full genomgång inför toppturen, särskilt med fokus på att få på sig all utrustning rätt. I South Col på 8000m kommer jag att behöva klä mig rätt, få på balaklava, hjälm, googles, syrgasmask, kunna justera och ställa in luftflöde, rengöra masken innan den isar igen osv. Får jag inte masken tät så kommer den läcka, så det är lite som dykning. Tuberna verkar väga mellan 3-4 kg tror jag, så inte alltför tunga. Däremot ska man ju inte trassla in sig i allt med 8000-meterskläder mitt i natten. På riktigt, med 8000-metersjackan ser jag inte ner för att pissa, så allt får gå på känsla (addera -30 och vindfaktor så får jag vara glad om jag ens får ut något att göra behovet med).

En lyckad rotation nu och jag är inte bara längre kommen än förra året utan också ett stort steg närmare toppen.

Nu blir jag tyst ett par dagar och klättrar.