26e april: mot Lobuche HC

26e april: mot Lobuche HC

Det är något lustigt med min sömn. Jag drömmer massor och kommer ihåg massor, dvs jag vaknar ofta mitt i drömmarna. Denna natt rånade jag bland annat en bank! Säg det inte till någon, men det var faktiskt lite kul! Gemensamt med alla drömmarna är att det är action i varje dröm, så antagligen bearbetar min hjärna äventyret i sig varje natt.

Idag var det dags att gå tillbaka ner till byn Lobuche och klättra upp till Lobuche High Camp, inför topptur och acklimatiseringstur. Vädret har varit kasst senaste dagarna med nysnö på snorhala stenar.

Jag var på lite dåligt humör idag. Jag har ju betalat för en expedition där jag har 1:1-ratio med sherpa, dvs jag delar inte med någon utan ska bara klättra själv med min sherpa. Den nepalesiske killen har köpt in sig i samma expedition, fast hos underleverantören i Nepal. Jag tror de har tilldelat honom en billigare och mindre erfaren sherpa och så försöker de åka snålskjuts på mig och min erfarne sherpa. Alltså det svenska företaget jag anlitat visste inte ens om detta.

Idag när vi skulle vandra så drog den nepalesiske klättraren och min sherpa iväg i alldeles för högt tempo för min smak då jag blir så sablarns svettig av att traska snabbt. Kul för dem tänkte jag och tog mitt eget tempo istället. Blev lite gubbgrinig och tänkte att ska det vara så här, då ber jag sherpan lämna syrgas åt mig i camp3, så bestiger jag Everest ensam istället. Jag sket blankt i dem och körde mitt eget race och sista branta klättringen upp till High Camp körde jag rest step-tekniken i lugn och ro. Mycket riktigt passerade jag hurtbullarna till nepaleser och var den som kom upp först till High Camp samtidigt som jag höll ansträngningsgraden låg.

Nu visade det sig att jag skulle dela tält med den nepalesiske killen. Väl i tältet tar han fram en sovsäck som är typ för -5 grader. Den ska han ha till Camp4 säger han. Sedan tittade han på mig när jag gjorde gear check i tältet och så sade han att han har ingen aning om vad allt det där är och pekade på mina karbiner, jumar mm.

Nu började jag ilskna till rejält. Är man så nonchalant att man inte ens googlar på klättringsteknik innan en expedition, så förtjänar man inte min respekt.

Jag pratade med företaget hemma i Sverige om detta som blev minst lika förbannade som mig. Jag litar helt på att de styr upp detta.

Det snöade rätt bra vid high camp så när vi lade oss för att sova så var det oklart om vi kunde göra ett toppförsök.

Detta inlägg har en kommentar

  1. Emelie

    Förbannat skit de där med han alltså. Håll ögonen på din utrustning känner jag nog lite med.

Lämna ett svar