Hade en riktigt dålig natt i ett iskallt basecamp. Det frös på rejält så jag klev i sovsäcken med syntetbyxor och dunjacka vilket jag alltid gör tills att sovsäcken absorberat lite kroppsvärme. Kruxet var att den lånade Haglöfssovsäcken tänkt att ha till approach+ebc läckte som ett såll. Vaknade med isbildning inuti sovsäcken vid fötterna, där alltså fukten från mina fötter bildat is inuti säcken. Katastrof! Var riktigt svårt att komma åt min alpina utrustning mitt i natten, så försökte mest hålla kroppsvärmen uppe med fler plagg, men hag frös rejält natten igenom och sov kanske 2-3 tim bara. Idag åker -30-säcken fram istället och all alpin utrustning görs redo. Ska kolla märkningen på haglöfssäcken sedan, men aldrig att det är en minus 20-säck.

Förkylningen har växlat till luftvägarna istället och nu blir det svårt att bli kvitt den. Just luftvägarna kommer bli sämre och sämre. I natt andades jag både genom buff och andningsmask och ändå var det för kylig luft som drogs ner. Har börjat småhosta lite idag så vet ju vad som väntar…

Det märks överlag att vi är i den zonen nu. Alla hostar, harklar och har sig.

Gjorde mitt första toabesök (tvåan) i BC idag och det var skönt att se att magen fungerar. Det var lite lurigt för någon dag sedan och man vet aldrig med de där tehusen, men här i BC får jag vällagad mat iaf.

Har märkt att går jag ut på sociala medier så kryllar det av vår- och sommarbilder och det sänker mig mentalt och skapar hemlängtan. Jag kommer att posta egna bilder mm men i övrigt undvika att besöka andra.

Hemlängtan är redan nu rätt stor, inte minst nu när jag sover i -20 grader, snorar, harklar och allt är sådana jätteprojekt. Att bara gå på toaletten måste planeras minutiöst. Försöker tänka att det är bara några veckor till. Bara några veckor. Härda. Kämpa. Håll ut.