You are currently viewing Framme i Everest Basecamp

Framme i Everest Basecamp

Fick i varje fall tre timmars sömn i Gorakshep. Så mycket folk, spring och stök. Dessutom var det som om jag sov ihop med en främmande kvinna. Hon låg i rummet in till och andades tungt alldeles intill plywoodskivan som skilde oss åt. Kändes lite awkward.

Trampade de sista stegen till Everest Basecamp och det var skönt att det var en kort vandring idag pga sömnbristen.

Känns märkligt att vara tillbaka. Samma kock, svenska flaggan åter hissad osv.

Nu vilar jag resten av dagen här och går igenom all alpin utrustning och ser så att inte glasögon mm blivit skadat. Imorgon är det också vilodag, så ska tvätta kläder på morgonen samt ta en dusch (hink med varmt vatten över huvudet).

På måndag 23/4 kör vi en till acklimatiseringstur upp till Pumori C1. Det blir andra acklimstiseringsturen jag gör extra i år mot för förra året. Därefter blir det antingen vilodag eller iväg till Lobuche East, bergstoppen precis som förra året ska bestiga i acklimatiseringssyfte. Jag bestiger den toppen för att slippa en rotation genom isfallet.

Efter Lobuche blir det nog en vilodag innan jag gör första rotationen upp på Everest. Vi klättrar då genom isfallet till Camp1, sedan till Camp2, sedan en dagstur nästan vertikalt uppåt till Camp3 och tillbaka till camp2. Sedan ner till basecamp för att vila.

Nästa rotation är toppförsöket. Upp genom isfallet och direkt till C2, sedan C3, sover med syrgas där, klättrar till C4, vilar några timmar och klättrar sedan mot toppen. Här är vi beroende av väder och att min acklimatisering har fungerat.

Det ryktas om att isfallet är lättare att klättra än någonsin förr, men att det är en stor glaciärspricka mellan C1 och C2 som innebär sju extra stegar där.

I år är det väldigt mycket som är annorlunda. Läkarna som sköter sjukvårdstältet för hela Basecamp, nyttjar samma expeditionsföretag för tält och mat. Jag har alltså sällskap vid varje måltid i år av två nepaleser och en australiensare. Rätt lyxigt då jag kan fråga dem om allt om det behövs. Det gör också att hela vårt läger ligger intill sjukvårdstältet på en liten kulle. Förra året hade jag mitt tält precis intill huvudstråket rakt genom BC och vaknade varje natt av mängder med klättrare som skulle upp i isfallet. I år får jag nog bättre sömn.

Önskar bara att förkylningen släpper snart. Nyser och snorar mest, men så länge den är kvar så känner jag mig inte 100% stark.

Ska bli intressant att se hur det går för den andre expeditionsmedlemmen. En nepales som aldrig har bestigit ett berg. Jag ska prata med min sherpa om att det inte får bli en bromslots för mig.

Hej Everest, nu kör vi!

Detta inlägg har 6 kommentarer

  1. Magnus Larsson

    Härligt! Kämpa på!
    Inne flera gånger om dagen och väntar på uppdateringar 🙂

    Grymt imponerad!

    1. happyhiker

      Tack kompis!

  2. Kenneth

    Pigga på dig, go slow and safe to the summit.

    1. happyhiker

      Tack min vän. När drar ni?

  3. Romana

    Håller tummarna stenhårt!

    1. happyhiker

      Tack min vän!

Lämna ett svar