Den 23 februari 1978 ger sig nio skidåkare av från Lunndörrsstugan i Jämtlandsfjällen, men bara en ska återkomma med livet i behåll. De övriga går under i vad som kommer att bli landets allvarligaste fjällolycka i modern tid: Anarisolyckan. 

Denna artikel är på alla sätt och vis tragisk, men är också en nyttig påminnelse till att man måste verkligen vara förberedd på allt i berg och fjäll. Inte bara vintertid, utan även sommartid. Vädret kan slå om snabbt och man kan hamna i situationer med allt från tät, tät dimma och obefintlig sikt, till storm. När jag packar, planerar och tränar inför Everest nu, så försöker jag skaffa beredskap inför precis alla möjliga scenarion. Lavin, min expeditionsgrupp kan komma i nöd, en glaciärspricka kan uppenbara sig, något kan gå sönder med utrustningen mm. Visst, jag har släpat på gorillatejp i många år nu, utifall att något skulle gå sönder vilket ännu inte har hänt, men den dagen jag är på en vandring och mitt tält rivs sönder i en storm, så kan den där tejpen vara det bästa jag vet i hela mitt liv.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/atta-omkom-i-landets-svaraste-fjallolycka-anarisolyckan

Friluftsliv i berg och fjäll är det bästa jag vet, men det är också något man måste ha respekt för. Kondoleanser till de anhöriga åt de omkomna.