Söndagens Sandsjöbacka Trail 82 km slutade på gott och ont efter knappa 40 km.

Söndagen bjöd på väckning 03:00 och iväg till Tjolöholms slott för tidig start på 8-milaloppet. Ytterst lite sömn den natten, men det gjorde inget med den atmosfären och alla sköna människor! Jag åkte dock på krampkänningar rätt tidigt och kände att det skulle förvärras, så jag skulle tappa ännu mera tid och fart. Jag valde att kliva av i Lindome och göra en DNF (did not finish), men det var samtidigt rätt klokt då jag hade tjänsteresa och 60 mils bilkörning dagen efter. Hade jag kommit hem 21 på kvällen för att äta middag och sova, så hade jag antagligen legat sömnlös i smärtor fram till småtimmarna och sedan fallit i typ komaliknande sömn och försovit mig. Nu var jag fräsch nog att kunna köra bil dagen efter i varje fall.

En marathondistans som överlag kändes rätt lätt ändå, så det är kul att jag numera är uppgraderad till marathonlöpare i varje fall.

Härnäst väntar två tävlingar till i vinter, i relativt snar framtid. Likaså ska jag iväg och träna på att fira ner mig vertikalt och fritt hängande, vilket jag absolut vill få mer erfarenhet av innan det är dags att attackera isfallet på Everest igen.