Bakslag för mina vänner på Denali

Bakslag för mina vänner på Denali

  • Inläggskategori:Blog
  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Efter Everest satte jag lite fokus på mina vänners försök att bestiga Denali, ett av de bergen jag har kvar i Seven Summits. 

Denali – eller Mckinley – beroende på om man använder nya eller gamla benämningen på samma berg, är inte speciellt högt. 6190 m sätter det bara lite högre än Kilimanjaro och drygt 500 m högre än Elbrus. I praktiken samma höjd som Lobuche som jag besteg i Nepal nu. Berget ligger däremot i svår terräng i Alaska och är känd som det berg som kanske är det kallaste berget på hela vår planet. Bland annat finns en dal där det kan bli -60 graders kyla i. Under expeditionen måste man släpa gemensam utrustning ihop och det finns inga Yakar som bär saker, utan förutom sin egen ryggsäck har man snöskor och en pulka som man släpar efter sig. Sedan sätter man ut olika ”stashes” efter vägen. Väl vid läger så får man hjälpas åt att skotta och gräva i snö för att få fram en bra lägerplats mm. Det är ett rätt så grisigt berg, där man får jobba hårt i ett påfrestande klimat.

Vädret var dock riktigt styggt mot mina vänner, så de fick efter en stunds väntan, tyvärr avbryta och åka hem utan att ha klarat toppen. Jag tycker det är hur tråkigt som helst då jag på förekommen anledning vet hur det känns att drömma, förbereda, träna inför, satsa – och sedan inte få fullfölja målet. Samtidigt, om jag ska vara lite egoistisk, så känner jag att det var på något sätt bra för min egen del att höra att andra inte klarat sina drömmar heller. Det gör det lättare att få perspektiv på mitt misslyckande med Everest. Liksom, att det hör till, att bergen inte alltid har samma mål som man själv har, att vädret, hälsan och så galet mycket annat måste verkligen klaffa för att man ska komma upp på sin topp. Jag vet dock vilken besvikelse mina vänner känner jag lider med dem. De är riktiga kämpar dessutom, så jag vet att de gav inte upp lätt, utan har bitit ihop och tagit stryk där i kylan och klimatet i väntan på ett förmodat väderfönster.

All respekt för ert försök och välkomna hem gubbar. Min gogubbe från Skara, Kenneth, på bilden från Denaliförsöket nu. Ni nitar toppen nästa gång ni försöker, det är jag övertygad om.

 

Lämna ett svar