… när man väger en solkrämstub och funderar på hur den kan gå att minimera. 

Jag är en lättpackare av rang. Varför släpa på 20 kg när du kan ha 10 kg istället och få ut exakt samma funktionalitet? Bland män så ses det som macho att skryta om vilken stor vikt och volym man släpat på i fjällvärlden. 100 liters ryggsäck, över 40 kg i vikt osv. Det ska ofta jämföras om vem som har tyngst packning. Sedan står någon där och kom inte heller upp på toppen för att denne var för sliten… Märkt detta fenomen så ofta i olika sammanhang.

Det finns en fördel med att packa tungt och lära sig släpa tungt träningsmässigt. Däremot packmässigt, så är det helt klart fördelaktigt att sträva mot låg volym och låg vikt. Jag var en av dem som hade absolut lättast packning på Elbrus och det genom flera års gedigen erfarenhet av att banta packning. Är det inte löjligt att titta på vikten på allt? Jopp! Det är nördigt vill jag säga. Jag vet att tappar jag 30g där och 50g där, så i det stora hela är det -6 kg. Det i sig är en HELT annan upplevelse. 11 kg packning på ryggen mot för 17 kg är två helt olika äventyr. Även om du är tränad, känner dig stark, så 17 kg på ryggen känns av. Det märks. 11 kg märker du knappt. Någonstans runt 9 kg så blir det så pass lätt att du glömmer bort att du ens bär packning om du har en ”svenssonfysik”.

Min filosofi är att energin som finns i min kropp, den ska se till att jag tar mig till toppen. Sköta andning, steg, balans, psyke, verkligen se till att jag kommer uppåt. Att lägga den energin på en tung packning istället och behöva konkurrera om var jag lägger min energi på finns inte. Därav ett stort fokus på vikt, volym, tänka smart och tänka rätt. Utmaningen med alpin packning är att de prylarna överlag väger mer än vanlig sommarpackning. Karbinhakar, isyxa, klättersele, isskruvar, stegjärn osv. Jag har dock försökt hitta lättviktsprylar rakt av och kör minimalistiskt på klättersele mm.