Ett gediget arbete pågår just nu med all utrustning. Det tar sin lilla tid, men ju bättre förberedd jag är, desto större är chanserna att nå toppen.
Jag vill inte ha några överraskningar på berget om jag kan förhindra det redan på hemmaplan. Det är en självklarhet att klä på mig alla kläder och kontrollera att det inte gått upp några hål i tvätten och jag är till och med så pass petig att jag kollar alla kalsonger och strumpor t.ex. Liggunderlaget ligger uppblåst just nu och täthetsprovas, men verkar ok. Betydligt enklare att laga det på hemmaplan annars, än att sitta i ett tält i minusgrader och fippla med lim och lapp.
Just nu så tvättar jag upp alla funktionskläder igen på handtvättsprogram, sedan ska de impregneras i olika omgångar. Goretex för sig och därefter softshellplagg. Jag impregnerar även vindjackan så står den emot lite väta i varje fall.
Jag tog emot åtta paket med friluftsprylar nu i veckan och väntar på ytterligare ett paket. Har fått hem vantar som jag hoppas klarar 8000 meter bland annat och lite mer kläder. I och med att jag ska vara borta så pass många dagar så har jag valt att komplettera med någon extra kalsong och någon extra tröja.
Det jag fortfarande inte har bestämt mig för är hur jag ska göra med dagturssäck. Funderar på om det är värt att köpa en 20-liters säck, men t.ex. under approachdagen så kan det bli varmt och då bär jag minimalt med prylar. Då är det rätt skönt med en lätt, ventilerad säck – vilket inte min är. Likaså kanske det blir någon acklimatiseringstur bara över dagen och även där kan det vara skönt med en mindre säck. Däremot om acklimatiseringsturerna inte blir fram och tillbaka, utan går från punkt A till punkt B, så måste jag bära min egen sovsäck bland annat. -30 säcken fyller nästan en 20-liters ryggsäck bara den. Jag har ännu inte fått programmet, så vet inte hur vi kommer att röra oss på berget. Normalt på denna tur, så går man inte upp på själva Aconcagua första veckan, utan befinner sig i området men bestiger någon 6000-meters topp istället och acklimatiserar sig för den. Därefter går man in på approach till Base Camp och påbörjar klättringen upp på Aconcagua, via Camp 1 och Camp 2.
Jag kommer att få programmet men det kan dröja och komma nära inpå att jag åker. Funderar på att beställa hem en ryggsäck bara utifall att. Kan nyttja den som handbagage om inte annat.
Det jag inte heller har fått kläm på ännu är hur jag ska göra med förstärkningsplagg för benen. En välkänd bergsbestigare på nätet förklarade att han hade fått förfrysningsskador på benen om han inte hade haft sina syntetbyxor. Det jag funderar över är om jag behöver dun/syntetbyxor och om jag behöver ytterligare långkalsong eller fleece. Jag har idag långkalsong som är lite tunnare och inte vad man kallar ”expedition weight”. Utanpå det körde jag mina softshellbyxor på Elbrus och var hur varm som helst. Blåser det så räcker inte softshellbyxorna dock, utan då åker hardshellbyxorna på och blockar bort vindfaktorn. Samtidigt om det är riktigt kallt så räcker nog inte det. Ett alternativ är att köpa ett par fleecebyxor. Fleece på överkroppen är underbart, men min fleecetröja kan jag ventilera i halsen. Det kan jag inte med byxor på samma sätt. Drar jag på ett par fleece ovanpå mina långkalsonger, så sitter jag med dem där. Börjar jag då svettas för mycket, så är det i sig negativt. Ett alternativ till fleece är att dra på sig ett par dun eller syntetbyxor som mellanlager. Dessa kan man ofta ventilera med fullängds dragkedjor. Jag har dock sett en del beskriva att när det blåst mycket så har dunet komprimerats av skalplagget och därmed har de fått förfrysningsskador. Ett annat alternativ är att köra en syntetbyxa och köra den ytterst. En dun- eller syntetbyxa är bra oavsett som nödlager. Skulle jag behöva lägga mig ner och vänta på evakuering/hjälp, så skulle jag kunna krypa in i dunbyxor+dunjacka ihop med alla andra lager, stänga igen huvor och lägga mig i fosterställning som en liten isolerad boll.
Till sist så vill jag prova lite värmeprodukter inför de högre bergen sedan. Handvärmare och tåvärmare. Lika bra att få prova dem på Aconcagua och lära känna hur de fungerar på hög höjd och i kyla samt hur länge de håller sig varma. För fötterna sneglar jag lite på batteridrivna sulor, men de är svindyra om man ska ha något vettigt. Samtidigt så över 20 pers fick förfrysningsskador på Everest i år och bildgooglar man på ”frostbite” så är det resultatet man ser tillräckligt bra som argument för att punga ut med någon tusenlapp till på värmeprylar.
