Det händer så otroligt mycket i mitt liv just precis nu, så jag har lite svårt att landa….

Dagarna efter att ha varit upp på ett berg, så är det oftast kaos i någon form. Massor av utrustningsjobb då jag vill rengöra allt, vädra och ta bort dålig lukt, tvätta och helt enkelt se till att all utrustning är redo för nästa berg redan nu. Jag kommer att dokumentera kommentarer till min utrustningslista för Elbrus också och lägga ut vad jag saknade och vad jag tyckte var onödigt, lite lessons learned. Både det och samma för Kilimanjaro, kommer jag att lägga i en egen spalt här för de som är nyfikna inför sina egna resor.

Jag håller även på att gå igenom material och jag börjar nog med manuset till en film nu i helgen. Med lite tur får jag filmen från Elbrus färdig under nästa vecka, så då kommer den att publiceras här på bloggen.

Det som händer annars härnäst är att jag kan koppla av från berget nu, men ska sätta lite fokus på mitt hus och på renoveringen igen. Har massor att göra hemma. Samtidigt måste jag dra igång ett stenhårt träningsprogram också. Jag slet axeln ur led på Elbrus och den måste rehabiliteras och stärkas inför nästa berg som är Aconcagua. Det berget är inbokat om ca ett halvår. Det var rätt lagom period mellan Kilimanjaro och Elbrus. Jag hann landa i livet, göra annat, förbereda mig mentalt och fysiskt och få bli sugen på äventyr igen. Just precis nu är jag mer liksom trött, urladdad och tömd på energi efter Elbrus. Hade jag åkt till Aconcagua nu på studs så hade jag fått det kämpigt. Det gäller liksom att bygga sig stark på alla plan innan nästa berg och få känslan av att man verkligen är förberedd inför uppgiften.

Jag återkommer mer om Aconcagua och hur nästa utmaning blir lite längre fram. Lite mindre snö och is, troligtvis, men ett mycket hårdare berg med längre dagar och tuffare fysisk utmaning. Det blir också nytt personbästa i höjdmeter då det är ett nästan 7000-metersberg och det näst högsta berget i Seven Summits.

Det jag måste landa i rätt snart är hur jag ska göra med de svårare och dyrare bergen, Everest och Vinson. Vinson känns genomförbart, men det ligger olägligt till på Antarktis och det tar sin skörd ur plånboken. Everest vet jag inte vad jag känner för just nu. Vill jag verkligen bestiga dessa berg? Klarar jag ens av det? Jag återkommer om tankar på Everest specifikt, men de blev högaktuella igår när en gammal bekant klev in och erbjöd sig att sponsra mig på ett hörn. Lyckas jag ordna några sponsorer så det avlastar det hela ekonomiskt lite, så vore det ju fantastiskt. Frågan är om jag fixar Everest rent psykiskt och fysiskt?

Även om Aconcagua är ett halvår bort, så måste jag rätt snart bestämma mig för ännu ett berg. Detta berget i sådana fall i början av våren. De berg som är kvar då om jag fortsätter på Seven Summits, är Carztens Pyramid i Nya Guinea, Vinson på Antarktis, Everest samt Denali i Alaska…