Vilket väder! Vilken miljö! Vilka hysteriskt roliga dagar!

Då var glaciärkursen och träningen över för denna gång. WOW vilka dagar! Jag fick förväntningarna överträffade på alla sätt och vis.

Fler bilder finns längst ner.

Det blev fysiskt tuffare dagar än vad jag hade förväntat mig faktiskt och riktigt bra träning inför Elbrus. Nu fick jag nöta nya storskorna (La Sportiva G2 SM) och nya ryggsäcken (Mountain Hardwear South Col 70) rejält. Jag fick faktiskt känningar av båda på ett negativt sätt, så jag behöver öva lite hemma med att justera lite inställningar och prova och se hur allt sitter igen. Perfekt! Det var just därför jag ville ha min Elbrusutrustning med mig till Norge och få öva in allt.

Under dagarna så gick vi igenom stegjärnsteknik, inbindning i replag med både bröstsele och utan, dvs enbart med höftsele, knopar, säkringsteknik, vägval, glaciärkunskap, övning på sprickräddning mm. Klockrent! Jag fick med mig massor med nya kunskaper och nu känner jag mig mycket säkrare på hantering av utrustningen.

Vi var totalt 6st kursdeltagare varav samtliga hör till samma grupp som ska upp på Elbrus, utöver ett par personer som inte var med på kursen. Riktigt kul att få träffa de andra och det var verkligen supertrevliga och sköna människor! Det häftigaste av allt var att jag kände igen en av killarna som hade kommit ner från Östersund. Han sa att han kände igen mig också. Vi diskuterade lite gemensamma anknytningar till hemtrakten min, men kunde ändå inte komma på varför vi kände igen varandra. Plötsligt så trillade polletten ner. Vänta nu. Jag stötte ju på en kille på vägen upp till Galdhöpiggens topp för två år sedan. Han i sin tur hade en kille och en tjej i släptåg som anslöt lite senare uppe vid toppen. Jag pratade med alla tre lite och killen som kom i släptåget, hade anknytning till min hemtrakt. Just det! Vi sågs alltså på två år sedan på toppen av Galdhöpiggen och nu två år senare korsas vägarna igen av en slump i en kursstuga i Jostedalen i Norge. Hur höga är oddsen för det?! Dessutom så killen som jag traskade mest med upp mot Galdhöpiggen ska också med till Ryssland, men var inte med på helgens glaciärkurs.

Helt galet vad världen är liten ibland.

Det var i varje fall två riktigt, riktigt nyttiga dagar som gick rätt hårt åt min kropp ändå känner jag. Jag fick med mig en hel del saker jag behöver öva, justera och fixa med här hemma innan Elbrus. Enda tråkiga var att jag satte stegjärnet rätt igenom ena byxbenet på de nya softshellbyxorna redan första dagen. Jag hade inte tänkt behålla dessa byxor, utan jag väntar ju på ett paket från Tyskland med två andra byxor. Eftersom det paketet var försenat, så tänkte jag att jag provar att nyttja dessa byxor lite försiktigt och sedan gör jag rent dem och skickar tillbaka. Nu står jag med ett par byxor med hål i och måste bestämma mig för om jag ska nöja mig med dem och försöka laga dem eller om jag ska ta ett av de byxpar som jag förhoppningsvis får från Tyskland snart.

Nu väntar total uppackning av allt, tvätt/rengöring av all utrustning och genomgång av todolistan inför Elbrus. Jag kände inte att något kändes fel, utan all research verkar ha lönat sig och all utrustning fungerade klockrent i Norge. Det enda var att kängorna tryckte som fan mot vristen och jag måste försöka se om det är kängornas fel i själva utformningen eller om det är jag som måste binda inner- och/eller yttersko på ett annat sätt. Jag ska göra en ramp här hemma som är lite kraftigare i lutningen och ta på mig kängorna nu till veckan och prova. Återkommer med bilder + info.

Dagens ord får bli ”buskul”. Det är den absolut bästa beskrivningen av känslan av att stå på en isvägg, dra in en isskruv för förankring och arbeta igenom terrängen i ett replag, där var och en har sin uppgift i teamet och ett bra samspel krävs.