30 november, 2021

Fortsatt tomt(e)jakt

18 november, 2021

Sökandet efter tomt går sådär.

18 oktober, 2021

Hemsidan kommer att göras om

18 oktober, 2021

Racerapport Hoka Torekov-Båstad

Nästa event: TBD!

Senaste inlägg på Instagram (@trailpeter)

Sökes; tomt för nyproduktion av litet bostadshus i trakten Landvetter-Härryda-Hindås (ev Bollebygd), alternativt Jonsered/Lerum/Floda norrut eller Eskilsby/Benareby/Hällingsjö söderut. Enda kravet är egentligen att fiber måste finnas draget i närheten. Gärna mindre tomt och möjlighet till kvällssol. Även framtida avstyckning kan vara av intresse.

Årets överraskning får gå till Icebug Capra! Jag har provat Icebug-sko efter sko tidigare, men det har varit så trångt för tårna att jag hade kunnat prestera bättre med ett par simfötter i trailspåret sett till hur mycket extra längd jag hade fått på skon för att få utrymme för tårna. Här kan man ge en känga (!) till influencers osv som bara marknadsför ett märke eller ett par skor, men inte översätter det till hur vi konsumenter faktiskt kan uppleva produkten.

Och till alla er som inspireras av "influencers", ställ frågor och försök hitta vad som är bra för _just dig_ och inte för någon som har ett betalt samarbete. Det finns ingen sko som är bäst för alla. Det finns däremot en sko som kanske är bäst för just dig och just dina fötter och behov. Jag har redan nu tankar på att skapa "realityfluencer" som kontrast till influencer (nåja, ett annat kapitel).

Jag trodde dessa skor skulle vara smala med, men oj, Icebug har lyssnat till alla som inte har fötter formade som ett uppochnervänt V! Äntligen lite bredare tåbox. Överlag en riktigt trevlig sko. Greppmässigt pucktvåa då VJ äger den scenen, MEN greppet är riktigt bra.

Jag är positivt förvånad till Icebugs Capra. Färgen är för tråkig, kom igen, jag känner mig inte snabb i ett par nya skor som är blekblåa?! Det utökade utrymmet i tåboxen visar att Icebug förstår att konsumenter av trailskor inte bara är traillöpare som är 165cm italienare med småfötter (vilket salomon äntligen börjar förstå också).

Jag trodde inte jag kunde gilla Icebugs eftersom alla skor jag tidigare testat har inte varit för mina fötter eller behov, men jag gillar att ha fel också och ifrågasätta mig själv. Jag gillar faktiskt dessa skor. De har blivit en go partner på löprundorna.

#blioslagbar #trailrunning #löpning #löparglädje #trailpeter #ultralöpare #ultratraining #runforfun #ultratrail #rörelseinatur #outdoor #naturelover #trailrunningsweden #instarun #ultrarunner #jagspringer #movementinnature #traillöpning #älskalöpning @icebugofficial

Årets bästa köp blev min nya löparväst Salomon Sense Pro 10. Vi blev kompisar extremt snabbt och nu har vi sprungit så många mil ihop så jag kan klassa löparvästen som en "riktig kompis". Jag älskar fickan med dragkedja uppe på axeln, perfekt för bilnyckel så man inte tappar bort den (*host* @mnirvander *host*), men jag skulle överlag uppmuntra tillverkare av ryggsäckar och västar att nyttja denna yta. De flesta fokuserar på fickor/vattenflaskor framtill osv, men hela västen bärs ju över axlarna och där finns massor med yta för smart förvaring. Jag älskade just nyckelfacket på min gamla Salomonväst och är glad över att de inte slopat det. Stort plus! Sedan älskar jag fickorna framtill. Det är lätt att få i/ur en mobiltelefon för att fota/filma osv medan jag springer, något jag inte upplevde med t.ex. min Silva-väst. Det är så lätt att bara dra av sig vantar osv medan man springer och trycka ner och samma sak vad gäller att fiska upp gels och trycka tillbaka gelskräp i en skräppåse. ÄNTLIGEN en väst också som inte är kolsvart och kokar upp ens rygg i solen på sommaren. Förstår inte vitsen med svarta ryggsäckar osv överlag. Enda stora nackdelen med västen är att på ultralöpning, då man vill kunna fylla på vattenflaskorna, så är det lättare att lösa Rubiks Kub på tid än att få ner flaskorna i västen igen. Särskilt om fickorna redan är knökfyllda med energi och annat. Softflasksen har en hård botten, men det hjälper föga. Man får stå där och se ut som att man masserar sina egna bröst kinky edition medan man försöker tråkla ner flaskjävlarna och ser löpare efter löpare springa förbi. Sedan hade jag gärna sett en modulär rygg, för ska man inte förvara något i ryggen så dämpar den bara svett/avkylning. Snälla, gör en väst där man kan dra av ryggfacket och bara ha en bit mesh.

#salomon #trailrunningsweden #löparväst #trailrunning #review

Årets sämsta inköp sett till löparutrustning blev tveklöst Inov8 Trailfly Ultra G300 Max. Utförligare recension kommer, men jag blev smått kär i skorna så fort jag stoppade fötterna i dem trots att jag aldrig sprungit med en så pass dämpad sko innan. De kändes bara helt fantastiska för långdistanslöpning med lite mer dämpning, gott om utrymme för tår osv. Besvikelsen blev dock enorm när greppet placerade skorna i botten i jämförelse med alla övriga skor jag provat genom tiderna. Skorna har så pass dåligt grepp att jag måste ta det lugnt i nedförsbackar och spänner mig extra för att jag vet att det bara är en tidsfråga innan jag halkar igen. 2000 kronor i sjön. Finfina skor för torra stigar på Gran Canaria, men urusla på nordiska stigar.

#inov8 #g300 #trailrunning #review

Första vinterlöpningen denna säsong. Tog en kortare tur på strax under 5 km då jag hade tider att passa, men valde ett av mina smultronställen där jag visste att jag skulle bli helt ensam, få vackra vyer och få jobba på riktigt tekniska stigar. Dessutom allt i vinterskrud. Körde en combo av fartlek och intervaller där jag bitvis stannade för att se att pulsen sjönk innan jag tryckte på igen. Överlag är detta inte ett så tokigt träningsförfarande, det går liksom att ha roligt och samtidigt träna kroppen på att varva upp hjärta och lungor på riktigt. Frös som tusan innan jag kom igång, men efter bara 300 meter kändes shorts fortfarande helt rätt. Faktum är att denna temperatur och rätt lättklädd är fantastisk för mig att springa i, då nedkylningen blir precis perfekt för att kontra värmen som kroppen rampar upp med. 3:50-tempo som snabbast, men det var bara i en peak. Lekte mest mellan 5 och 6-tempo och stannade ibland och tog ståvila. Hade vansinnigt roligt med snö i ansiktet titt som tätt då jag sprang förbi snöklädda kvistar. Jag är ingen vinterfantast, alls, men när det är vitt ute i skogen och mildgrader som idag så är det riktigt nice.

#blioslagbar #trailrunning #löpning #löparglädje #trailpeter #ultralöpare #ultratraining #runforfun #ultratrail #rörelseinatur #outdoor #naturelover #trailrunningsweden #instarun #ultrarunner #jagspringer #movementinnature #traillöpning #älskalöpning

En liten headsup! Jag vaknade till i natt med lite smärta i vänster fot och klev upp för att ta en titt. Jag fick ett litet sår under tävlingen i fredags, som en självspricka fast mitt under foten. När jag vaknade inatt så ömmade det och pulserade det där, så jag misstänkte att det kanske inte var helt rent. Klippte upp skinnet lite och visst var det smuts inne i det pyttelilla såret, så det var bara till att tvätta ur riktigt och hoppas på att såret inte blir mer infekterat nu. Då plötsligt mitt i natten, så kom jag att tänka på stelkramp och blev tvungen att kolla påfyllnadsintervallet av vaccin.

Stelkramp är tack och lov ovanligt i Sverige, inte minst pga våra barnvaccinationsprogram, men det är en allvarlig sjukdom som kan vara dödlig om man inte får vård i form av motgift, antikrampläkemedel osv. Man kan också få ligga i respirator. Alltså roligare kan man ju ha. Stelkramp smittas ju när jord/smuts kommer i kontakt med sår, så "riskgrupp" förutom hantverkare osv är ju alla vi som håller på med "lortintressen". Fiske, jakt, MTB-cykling, traillöpning, vandring, trädgårdsarbete osv.

Jag fick ju hela vaccinprogrammet som barn mot poolio, mässling, stelkramp osv och jag har för mig att jag fick en stelkrampsspruta i lumpen med. Då ska skyddet räcka i 20 år iaf, troligen längre, men rekommendationen är en påfyllnadsdos vart 20'e år. Så är man över 40 år och inte har fyllt på, så kanske det kan vara läge. Likaså om man är invandrad till Sverige och kanske inte har genomgått vaccinationer alls. Jag såg iaf att jag fick nytt boostervaccin ihop med lite annat innan jag åkte till Afrika och Kilimanjaro 2015 och passade på också att se över att hepatit och annat är ok inför nästa träningsresa. ✅💪🏃‍♂️🏔

Får ibland lite småsyrliga pikar, typ "du som har råd med Everest-expeditioner är ju tät". Jag vänder på steken - hur ser dina utgifter ut kontra mina?

Här är mina utläggsposter för 2021, på totalen för hela året. Hur ser dina ut?;
- tobak 0 kr
- alkohol 0 kr
- kläder 0 kr
- mode 0 kr
- utlandsresor 0 kr
- golf 0 kr
- "krogen" 0 kr
- hästar 0 kr
- sportbilar 0 kr
- båtar 0 kr
- cyklar 0 kr
- fågelskådning 0 kr
- streamingtjänster typ netflix 0 kr
- saker till barn 0 kr (har inga barn)
- godis 120 kr (inför ett LAN)
- restaurangbesök 570 kr (firade Gunilla + köpte en hamburgare)

Frågor på det?

(utelämnar kostnader för trailtävlingar och löparskor osv, finns några poster där på ett par tusen)

Årets första snö idag och jag börjar helt klart känna mig färdig med 2021. Vill bara köra monopolvarianten "gå direkt till ruta" osv och bara få låta livet hoppa in i 2022 nu. Har inte bokat någon utlandsresa över julen (ännu) och bevakar nu Omicron (nya virusvarianten) som kändes sådär bra. Får se nästa vecka om det blir ännu fler flygblockader mm (och om börsen tänker rasa igen).

Två tävlingar kvar i år, Becksvart nästa helg och eventuellt kör jag Bergspring 27 km också, men sedan gör jag bokslut på springsidan. Det har varit ett skitår för mig på många sätt och vis i år, men det har varit gott att ha löpargruppen samt att få tävla igen som folk. Är så tacksam över det, det har varit två bra "energikranar" för att tanka på när det har behövts som mest. 🙏❤

Raceday! Hindås Night Trail ikväll. Parvis löpning på reflexbana 4, 8 eller 12 km. Min parhäst Jonas fick lämna walkover pga sjukdom, men Micke ställde upp istället. Jag valde 8 km-sträckan då vi skulle ha lite pizza och häng efteråt, så kändes rätt lagom att springa in helgen med en dryg timmes löpning och tanken var bara att springa för lite skoj och ingen hets. Det var uppdelade startgrupper och i vår var det kanske 6-8 personer och jag bara lade mig längst fram direkt. Helt oplanerat, men jag fick väl lite feeling där i starten. Jag har bara sprungit ett pass senaste 10 dagarna och för Micke var det ännu längre sedan pga lite strul med vaderna, så planen var att "myslöpa" egentligen - men det var rätt skönt att ta täten och inte behöva försöka springa om någon sedan ute på stigarna utan ta ett gott tempo direkt.

Jag har sprungit här innan, men inte exakt på pricken denna runda (dock 95% av den), så var ju en klar fördel att veta var det var bra att sänka tempot och var vi kunde rulla på. Tyckte det flöt på rätt bra, även om det tog 3 km eller så innan både jag och Micke kom in i en "komfortzon" löpmässigt. Det var mycket blötare här nu mot för sist och bitvis riktigt tuff löpning med nertramp i gyttja osv. Nu sprang vi inte för att hetstävla, men nog kände jag av tävlingshornen när jag hela tiden hörde löpare bakom oss. Var inte helt sugen på att släppa förbi någon, men vi höll dem bakom fram till mål. Strax innan mål vet jag inte vad jag och Micke gjorde, men han tyckte att han bara följde på i min tempoökning medan jag tyckte att han sprang förbi/fortare än mig och fick öka tempot för att hänga med. 😂 Blev en bra urblåsning sista sträckan in i mål och en femteplats på distansen av 16 lag. Hade vi sprungit varje kilometer 16 sekunder fortare så hade det blivit en andraplats. Inte så illa pinkat ändå för lite fredagsmys i geggamojjan.

Mysigt litet lokalt lopp som jag gärna springer igen.

#trailrunningsweden #hindåsnighttrail #trailrunning #löpning #löparglädje #rörelseinatur #passionfortrail

När man ser en av världens absolut bästa sky- och trailrunners ta ut sig fullständigt. Då vet man att det var ingen "walk in the park". Helt galen insats och så svår att relatera till när man själv flåsar järnet efter 100 meter i lokala skidbacken. 900 meter till liksom. Och på tid.

Vilken höst det blev med löpargruppen! Nu har vi gått igenom svaren på den centrala enkät som Trailrunning Sweden centralt skickar ut till alla orter samt svaren på vår egen lokala enkät och alltså, resultatet och primärt alla goa kommentarer värmer verkligen mitt löparhjärta. TACK! Jag har under många år arbetat med kundundersökningar i mitt yrkesliv och vet att de som brukar vara piggast på att svara, är de som är mest missnöjda. I detta fall var det snarare en kaskad med positiv feedback! Så brukar det INTE se ut, men så roligt! Det gör onekligen att vi ledare vill fortsätta och köra i vår igen!

Sedan går det bara inte att uppnå 100% nöjdhet hos alla, inte minst då vi har allt från deltagare som knappt har en vardagskondition till deltagare som i vanliga fall tävlar på elitnivå. Vi har valt att inte köra intervallträning. Inga backattacker. Inga pass där vi hetsar deltagare till att prestera, "kämpa", "kriga", "öka", "fight or die" osv.

Avslöjar tydligen vår "magic formula" nu, men enkätsvaren är entydliga. Den som söker prestatitionsträning väljer andra löpargrupper. Får dock på nätet kommentarer från allt från Arvidsjaur till Ljusdal till Västervik till Karlskrona om att man hade lätt gått med i en sådan löpargrupp om det hade funnits, dvs en som fokuserar på upplevelser och inte prestation. Jag vågade ju själv inte ens testa en löpargrupp en gång i tiden för att det verkade prestationsinriktat (och jag såg mig själv som kass) så jag känner igen det. Kanske heads up till andra orter om att starta något snarlikt?

Allt gott och tack alla fina deltagare!

Under många år avskydde jag löpning och trodde att det var bara en slags upplevelse. Som att köpa ett paket mjölk. Du vet storlek, innehåll och smak. Idag ser jag löpning som att gå in en butik och se massor av varianter. Allt från frysdisk till brödhylla. Jag trodde ursprungligen att prestationslöpning var den enda produkten. Den är rätt go ändå, jag gillar att utmana mig till bättre flås, orka längre, bli snabbare och bli starkare osv.

Jag fann dock stig- terräng- eller traillöpning (kärt barn, många namn) mer som min grej och inte minst upplevelselöpning.

Inom det spannet kan man dock uppfatta en och samma löprunda så olika. Obanad terräng t.ex. är inte min grej. Jag blir så - ursäkta språket - jävla långsam att jag känner mig som en skogsheffaklump. Ge mig däremot en fin barrstig och jag får känslan av att jag flyger fram (fast jag kroppsmässigt är skogsheffaklump). 😁
Jag knorrade också lite åt mina löpcoachvänner pga en runda med höggräs där jag blev nedröstad, men gräset är lägre till våren (plus att det var 3 röster emot 1 hah).😂

Jag har fått kläm på vad JAG verkligen gillar som får mig att längta ut till en löprunda. Det är upptrampade stigar, men inte för preppad stig. På Vildmarksleden har man på ett par ställen kört ut grus och skapat en knallhård grusväg. No-no. Tumme upp får mjuka barrstigar genom mossgröna skogar som på en av dessa bilder.

Jag vill se något också! Sjöar, tjärnar eller vackra utsikter! Så nära 0% som möjligt av löpning på väg, grusväg, elljusspår osv (jag är vägallergiker numera). För mig har nog vändningen från att avsky löpning till att älska den blivit primärt pga att få komma ut och upptäcka och utforska (upplevelselöpning) och att få den där känslan där min hjärna stimuleras av att fokusera på att lösa pusslet natur+löpsteg och där varje meter innebär något nytt, någon förändring. 🙏

Vad gillar du? Fler än jag som lider av "vägintolerans"? 😁

#trailrunningsweden #trailrunning #löpning #löparglädje #ultralöpare #ultratraining #runforfun #ultratrail #rörelseinatur #outdoor #naturelover #trailrunningsweden #instarun #ultrarunner #jagspringer #movementinnature #traillöpning #älskalöpning #passionfortrail

Tog en kort springrunda på lunchen idag i min "backyard". Nåja, inte direkt bakom mitt hus, utan 2 km ifrån, men tillräckligt nära för att jag skulle hinna ut och springa några kilometer samt sleva i mig en lunchlåda på 59 minuter. Vildmarksleden går där, men av någon anledning så har man dragit om den vid något tillfälle och istället för att springa förbi två superfina tjärnar, så ser man inte ens dem från leden. Vilket på ett sätt är synd för Vildmarksleden är rätt tråkig jämfört mot t.ex. flera av Bohusledens etapper. Samtidigt får jag ju min egen oas att springa vid helt ensam och här är det så sanslöst fint! Önskar jag kunde guida löpargruppen här, men det är totalt omöjligt att lösa parkering för så många personer ens med samåkning...

Idag upptäckte jag en liten bäck som jag inte hade sett innan och blev nyfiken på om det fanns en till tjärn som bäcken kom ifrån. Kunde inte minnas att jag sett någon på kartan och nyfikenhet är kanske min största egenskap, så givetvis brakade jag ut i obanad terräng för att försöka följa bäcken. Den kom dock bara från en våtmark, så jag vände igen (men väl hemma såg jag på kartan att den bäcken startar vid en tjärn närmare Hindås).

Är så nyfiken på historian här dock, för den största tjärnen är helt klart uppdämd med resterna av en dammlucka och mur. Dock finns liksom ingen väg dit och muren är gjord av gigantiska stenblock. Hur kom ens stenen dit? Varför gjorde man en fördämning? Var det en större bäck eller rentav en å innan och kom hela tjärnen till av fördämningen? Vilka ordnade detta?

Det finns ett enda hus i närheten som kan ha varit ett gammalt torp innan, så det enda jag kan tänka mig är att ägare där någon gång för måååååånga år sedan skapade detta. Det är nu jag skulle vilja få sitta och ta en kopp kaffe med en gammal tant eller farbror och få veta 😁. /Mvh Nyfiken

(ps dagens runda var hållkäftenvacker, på riktigt ds)

Som kontrast till en mindre rolig helg, så kikade jag nyss på Kullamannens skildring från årets tävling och blev så lyrisk! Alltså, @kullamannen_trail , vilken heeeeeeeelt FANTASTISK skildring av inte bara loppet utan ultralöpning i sig!!🤩🤩

Filmen finns på https://vimeo.com/647666943 och eftersom länkar fungerar sådär på instagram, så sök bara fram Kullamannen som kanal på vimeo så hittar ni klippet.

Lite mer än 20 minuters fantastisk skildring som visar på så många sätt varför jag älskar att springa på stigar. Om jag blev sugen på att försöka få en plats till 100-miles och därmed slå mitt gamla distans-PB på 11 mil? JAAAA!! Jag ber också om ursäkt, men jag skrattade till åt löparen som stöp som en fura i skogen och åt löparen som hade sett "mycket äldre mörkhåriga kvinnor" 🤣. Så hög igenkänning! Den som har sprungit en ultra i mörker kan relatera till hur lätt det är att hallucinera. Jag har själv sett en människa hängd i ett träd (en fjällbjörk som var av) och stigar fulla med levande ormar (eh vanliga trädrötter)🤣.

Kul att se flera löparkompisar och bekanta med i filmen också. Alltså din målgång @ultramoncan .. gåshud!

Kanonfint redigerat och skildrat överlag, detta klipp visar på så många sätt och vis varför traillöpning och springa på stigar långt som kort, snabbt som långsamt, har blivit min passion. Efter en kass helg var detta precis vad jag behövde för att skicka upp humöret igen och blicka framåt.🙏❤❤

#trailrunning #löpning #löparglädje #trailpeter #ultralöpare #ultratraining #runforfun #ultratrail #rörelseinatur #outdoor #naturelover #trailrunningsweden #instarun #ultrarunner #jagspringer #movementinnature #traillöpning #älskalöpning

Helgen kan nog summeras mest i tomhet. En vän somnade in efter en tids cancer och även om vi båda förstod att det skulle bli hans sista "julfirande" i år, så blev jag ändå lite chockad av telefonsamtalet och beskedet. Jag tappade precis all lust att köra bil i tre timmar ner till Kristianstad idag för att hälsa på syrran och springa trailtävling. Tänkte dock att jag kanske skulle ta en fin löprunda här hemma i solskenet idag, men jag kunde verkligen inte hitta det minsta motivation eller löparglädje, så det fick bli en kort promenad istället. Dock med fin mössa på huvudet i kylslagen luft. Trevlig ny vecka på er, ta hand om nära och kära. Livets förutsättningar kan onekligen ändras hastigt och lustigt.

Jag älskar vyerna i Norge och Madeira samt Tanzania har bjudit på helt magisk natur - men det mest storslagna jag har sett och upplevt har dock varit Himalaya. Filmklippet är från första gången jag besteg Lobuche East (har bestigit toppen två gånger) och det var verkligen så jag fick nypa mig i kinden för att se så jag inte drömde. Även om man inte vill bestiga berg, utan bara vill ha en otrolig upplevelse, så rekommenderar jag varmt att åka till Nepal och ta en vandring i Himalaya.

#blioslagbar #bergsklättring #bergsbestigning #mountaineering #sevensummits #outdoorlover #outdoor #adventure #alpinist #adventurelovers #äventyr #alpineclimbing #alpinklättring #adventureloverstravel

Jag är singel och upplever ibland att jag kanske bor på fel ställe sett till utbudet av singlar och min personlighet. Norrlänningen i mig som gillar natur, enkelhet och det jordnära kanske inte rimmar så bra med någon som prioriterar shopping på stan, blingbling och fasion.

Mitt ramverk för dating är dock extremt tydligt;

➡️ om det bara är jag som föreslår att ses

➡️ om det bara är jag som kollar hur den andre mår

➡️ om det bara är jag som ställer nyfikna frågor

➡️ Då kommer jag i en relation med densamma uppleva samma ensamhet som om jag vore singel, fast i en relation.

Tack men nejtack. JAG är ett guldkorn. Det vill jag känna I bemötandet.

Galet många lever i en relation men upplever ensamhet för att de inte blir sedda i vardagen. Inget för mig. Halva grejjen med en relation för min del är att man ser den andre, att man är nyfiken på den andre och att man vill lyfta den andre. Där 1+1 faktiskt kan bli 57.

En bra vardagskondition gör livet lite roligare. Allt till att gå i trappor, till en joggingrunda med vänner, cykeltur med familjen eller kanske följa med en löpargrupp.

Mina tips till dig som kanske inte har så bra vardagskondition, men är villig att ge den lite kärlek;

➡️ Ett vanligt misstag är att det går för långt mellan passen och att när de genomförs så blir de kanske för tuffa. Motionera hellre lugnare, men oftare.

➡️ Känns tröskeln till att jogga hög? Ta en cykeltur eller en powerwalk, men se till att du får upp puls och flås. Powerwalk är ett utmärkt första steg.

➡️ Strunta i fart, kilometer och vad dina kollegor "springer milen på". Fokusera istället på "tid i rörelse". Börja med korta pass och öka sedan tiden, med ambition att en gång i veckan vara i rörelse i 90 min eller mer.

➡️ När du rör dig i >90 minuter, sker magi i din kropp. Fler tunna blodkärl skapas mm. Långpass är kanonbra! De ska dock vara lugna och du ska kunna föra en dialog under tiden. Sänk tempot och ta pauser om det känns jobbigt.

➡️ Får du till ett långpass i veckan och kanske 1-2 kortare pass, så kommer du att märka skillnad på din kondition på relativt kort tid.

➡️ Våga lämna komfortzonen ibland. Många "myslöpare" väljer att alltid promenera så fort det börjar bli ansträngande. Kroppen lär sig då att den inte behöver utvecklas. Lämna komfortzonen ibland, jogga uppför backen du brukar promenera i osv, så kommer din komfortzon att växa. Du kommmer därmed att känna dig piggare och starkare och njuta mer som "mys- och njutlöpare".

➡️ Till sist; ha roligt! Ta en tur med en vän eller leta upp ett nytt ställe att utforska. Hitta sådant som gör att du ser fram emot att motionera.

Lycka till!

Jag behöver prata buff! BUFF! Vad vet ni som inte jag vet om detta fanstyg?! Jag möter ibland på vissa av er som har en buff som ser ut som ett pannband helt perfekt monterad på huvudet och ingen synlig avigsida osv. Vad är hemligheten!?

För er som inte vet vad en buff är, så är det som en stor tygtub. Drar man den rakt på som den är över huvudet - ja då ser man inget, utan ser ut som en lampskärm, så därav måste den vikas. Jag har försökt hitta den perfekta tekniken, men gått bet. Jag tar buffen, drar ner den så att övre delen landar på pannan (vid det här laget är nedre delen på väg ner över bröstkorgen), sedan vänder och drar upp och drar ner igen. Då har jag vikt den tre gånger i försöket att få ner buffen till något som BARA täcker pannan. Dock ser jag oftast ut som en misslyckad rånare som har dragit en trasig strumpbyxa över huvudet. Alternativt är stora delar av buffen fortfarande ut och in och ser ut som urtvättade kalsonger från 1997. Eller som igår, då jag lyckades göra en perfekt vikning (trodde jag) då allt såg OK ut i spegeln hemma - sedan när jag kom hem från löpturen så såg jag att jag hade typ en stor flärp i nacken som jag missat och måste ha varit som ett segel bakom mig 😅.

Så alla ni som kommer med perfekt vikta buffar - vad är knepet?! Står ni och stryker dem med pressveck hemma kvällen innan passet? Lämnar till kemtvätt och ångpress? Eller är det fake och ni klipper sonika bort allt utom de åtta centimetrarna man vill ha som band på huvudet?!

Jag skulle kunna bomba er med inlägg om hur underbar denna årstid är, men då skulle högst troligen mitt konto vara kapat 😆. Alltså, evolutionen gav mig varken päls eller mörkerseende - jag är med andra ord inte skapt för i mitt tycke årets sämsta årstid; vintern.

Jag gillar bara inte att mecka med mössa, vantar, långärmat osv för att bara göra något enkelt utomhus. Eller att sätta sig i en kall bil. Eller att behöva tända en byggstrålkastare för att fixa i min trädgård efter att jag slutat jobbet. Det sociala samspelet tycker jag också ändras. Folk hejjar knappt på varandra, utan går raskt förbi på stan på väg till "en varm plats". Jag saknar även lukten av "liv" utomhus. Övriga årstider bombas mitt luktsinne av allt från blöta löv till blomster, men vintertid är det bara vedeldning som når näsborrarna ute.

Sedan kan vintern vara riktigt vacker, som när det blir vintersol en ledig dag och det blir sådär lagom kyligt och snön bara glittrar över skog och sjö. De tillfällena är dock lätträknade på Västkusten iaf 😆. Vintern är dock bra tillfälle för mig att specialträna för mina bergsbestigningar med - eller för att bryta benen på ett par längdskidor.

Innerst inne vill jag dock bara att det ska bli vår, typ om någon vecka, men i väntan på det så får jag göra det bästa av sitsen. Förressten, visst är det kul att +6 grader i november gör att folk kurar med dundräkter som påminner om min expeditionsutrustning, medan i motsvarande +6 grader till våren, då sitter folk på uteserveringar i tshirt 😁.

Utvalda filmer från youtube och vimeo (@trailpeter)

My Aconcagua Expedition (& summit) 2017

My Aconcagua Expedition (& summit) 2017

From the bottom to the top - my attempt to summit Everest 2017

From the bottom to the top - my attempt to summit Everest 2017

Trail running highlights - from my training week at Madeira

Trail running highlights - from my training week at Madeira

Summit of Aconcagua, 2017-01-05 | Go Pro Hero 5 Black

Summit of Aconcagua, 2017-01-05 | Go Pro Hero 5 Black